Dagstidning – Definition, Historia och Fakta

Av Erik Karlsson · mars 28, 2026

En dagstidning är en periodisk publikation som främst fokuserar på allsidig nyhetsrapportering och vänder sig till allmänheten. I Sverige kräver det reguljär utgivning minst en gång per vecka.

Senaste artiklar

Definitionen enligt svensk lagstiftning betonar dagspresskaraktär, nyhetsförmedling eller opinionsbildning, komplett med löpsedel och bilaga. Historiskt vilar begreppet på kriterier som periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.

Svenska dagstidningar har en lång tradition sedan 1600-talet och spelade en nyckelroll i demokratiseringen, trots utmaningar med sjunkande upplagor.

Vad är en dagstidning enligt definition och kriterier?

Kriterium	Beskrivning
Periodicitet	Regelbunden utgivning minst en gång per vecka i Sverige.
Aktualitet	Fokus på nyheter.
Publicitet	Tillgänglig för alla.
Universalitet	Nyheter från hela världen och samhället.

Enligt svensk lag: Skrift med dagspresskaraktär, reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning.
Inkluderar löpsedel och bilaga normalt.
Internationellt: Minst två utgåvor per vecka.
Belagd sedan 1780-talet i Sverige.
Hyponymer: Morgontidning och kvällstidning.
Riktar sig till allmänheten med allsidig rapportering.

Aspekt	Detalj	Källa
Svensk definition	Minst ett nummer/vecka	Wikipedia
Internationell	Minst två gånger/vecka	Wikipedia
Lagstiftning	Dagspresskaraktär	Kryssakuten
Historiska kriterier	Fyra sedan 1800-talet	NE
Publicitet	Tillgänglig för alla	NE
Aktualitet	Nyhetsfokus	NE
Universalitet	Globala nyheter	NE
Periodicitet	Regelbunden	NE

Hur har dagstidningar utvecklats i Sverige?

Tidiga århundraden

Dagstidningar har getts ut i Sverige sedan 1600-talet. Ordinari Post Tijdender, senare Post- och Inrikes Tidningar, startade 1645.

Viktigt historiskt faktum

Denna tidning markerade början på regelbunden nyhetsförmedling i Sverige.

1700- och 1800-talet

Under 1700-talet ökade antalet tidningar. År 1776 kom Dagligt Allehanda, den första dagliga tidningen.

Från 1860-talet växte pressen starkt och påverkade demokratiseringen. Exempel är Svenska dagstidningar som Dagens Nyheter (1864), Göteborgs-Posten (1863) och Helsingborgs Dagblad (1867).

Vilka är de största svenska dagstidningarna?

Data från 2006 visar Aftonbladet (oberoende socialdemokratisk) med 416 500 exemplar på vardagar. Expressen/GT/Kvällsposten (oberoende liberal) hade 326 000 exemplar.

Svenska dagstidningar har relativt höga upplagor internationellt, trots minskande läsare.

Observera datats ålder

Upplagorna är från 2006; aktuella siffror kan skilja sig åt.

Vad betyder ”dagstidning” etymologiskt och grammatiskt?

Termen ”dagstidning” är belagd sedan 1780 och syftar på daglig eller regelbunden nyhetsförmedling.

Ordet ”tidning” kommer från fornsvenska ”tidhning” eller ”tidende”, som betyder ”nyhet” eller ”underrättelse”.

Böjningar: dagstidning (obestämd singular), dagstidningen (bestämd singular), dagstidningar (obestämd plural). På engelska: ”daily newspaper”.

Tidslinje för svenska dagstidningars historia

1645: Ordinari Post Tijdender startar. Källa: Wikipedia.
1700-talet: Antalet tidningar ökar. Källa: Wikipedia.
1776: Dagligt Allehanda, första dagliga tidningen. Källa: Wikipedia.
1863: Göteborgs-Posten grundas. Källa: Wikipedia.
1864: Dagens Nyheter startar. Källa: Wikipedia.
1867: Helsingborgs Dagblad. Källa: Wikipedia.
1780: Termen ”dagstidning” belagd. Källa: Wiktionary.

Vad är etablerat och oklart kring dagstidningar?

Etablerad information	Oklar eller äldre information
Definition per svensk lag: Minst veckovis utgivning.	Aktuella upplagor; data från 2006 kan ha förändrats.
Historiska kriterier: Periodicitet, aktualitet m.m.	Exakta nutida förändringar i läsarantal.
Tidiga tidningar som Ordinari Post Tijdender 1645.	Internationella variationer bortom grundkriterier.

Kontext och betydelse av dagstidningar

Dagstidningar fungerar som plattform för nyhetsrapportering och opinionsbildning riktad till bred allmänhet. De har historiskt främjat demokratiska processer i Sverige.

Trots digitala utmaningar behåller de höga upplagor relativt internationellt.

Källor och citat om dagstidningar

Ordet ”tidning” härstammar från fornsvenska ”tidhning” eller ”tidende”, som betyder ”nyhet” eller ”underrättelse”. For mer information, se Australiainsight.

Ordet ”tidning” härstammar från fornsvenska ”tidhning” eller ”tidende”.

Primära källor inkluderar Wikipedia, NE och Språktidningen. Data är delvis från 2006.

Sammanfattning av dagstidningens roll

En dagstidning kännetecknas av regelbunden nyhetsförmedling för allmänheten, med rötter i 1600-talets Sverige och stark tillväxt under 1800-talet. Upplagor som Aftonbladets 416 500 exemplar 2006 illustrerar styrkan, även om aktuella siffror varierar.

Vad är skillnaden mellan dagstidning och veckotidning?

I Sverige minst veckovis för dagstidning; veckotidning utkommer mer sällan utan dagspresskaraktär.

Vilka är hyponymer till dagstidning?

Morgontidning och kvällstidning.

När myntades ordet dagstidning?

Belagt sedan 1780.

Vilka tidningar grundades på 1860-talet?

Dagens Nyheter (1864), Göteborgs-Posten (1863), Helsingborgs Dagblad (1867).

Hur böjs dagstidning?

Dagstidning, dagstidningen, dagstidningar.

Har upplagorna minskat?

Ja, men svenska tidningar har höga siffror internationellt trots trenden.